Sprudlande lycka.

Sitter här vid datorn med lyckokänsla i kroppen. Fingrarna dansar åter lätt över tangentbordet och kaffet slinker ner med god aptit.

Lunginflammation fyller lungans alveoler med vätska, vilket hindrar syresättningen. Alveolen till vänster är normal, medan den till höger är full av vätska p.g.a. lunginflammation.
Lunginflammation fyller lungans alveoler med vätska, vilket hindrar syresättningen. Alveolen till vänster är normal, medan den till höger är full av vätska p.g.a. lunginflammation.

När jag kollar på bilden till vänster och läser texten förstår jag varför det bubblar så i min lunga. Bubblandet är som värst när jag ligger ner. Man behöver inget stetoskop för att höra det bubblandet ljudet för det är högt och tydligt.

 

Dagens glädje beror på att jag för det första är helt feberfri, första dagen på en vecka och för det andra så har jag fått sova i liggande ställning så gott som  hela natten. En enda gång vaknade jag av en hostattack och den var inte ens i närheten av de attacker jag brukar ha. En sån där lagom hostattack utan att det gjorde ont i skinnet och inga klökningar. Ont i lungan gjorde det men det kan jag stå ut med. Ont i lungan har jag hela tiden.

 

Detta gör att jag och D kan "flytta ihop" igen :-) Vi behöver förhoppningsvis inte längre sova i skilda sovrum. Vi kan äntligen få sova tillsamman igen, vilket vi inte har gjort sen jag åkte till Norge för 1,5 vecka sedan. Kanske kan livet återgå till det normala idag.

Dräktighetsdygn 43 - Vecka 6.

Idag går vi in i en ny vecka och det händer saker i magen, som alltid :-) Stella har äntligen kommit ur "illamåendeveckan" och åt sin frukost med god aptit denna morgonen (bilderna ovan). Jag har mätt henne om magen och här har vi ännu ett glädjeämne.

  • mage: 69 cm (total ökning 3 cm)
  • midja: 66 cm (total ökning 5 cm)

Nu börjar verkligen valparna växa!

I sjätte veckan börjar skelettet hårdna och från dygn 42 kan man se valparna via röntgen. Ögonlocken och öronsnibbarna växer och i slutet av veckan täcker ögon och hörselgång. De yttre könsorganen börjar förändra sig till han- och honkönsorgan.

I början av veckan skiljs tårna helt åt och i slutet av veckan bildas klorna. Morrhåren börjar växa ut. Tarmsystemet lämnar nu navelsträngen och befinner sig helt i bukhålan.

Fostren är nu ca 7 cm långa.

 

Tikens spenar har antagit en rosa färg och bukomfånget börjar nu sakta tillta.

Valpfoster, dygn 45.
Valpfoster, dygn 45.

Ja denna tisdag kunde inte börja bättre. Nu är det bara för mig att hålla denna tisdag god med att se till så att jag verkligen tar det lugnt. Jag är liksom lite sådan att börjar jag må bra så far jag på i 190 men denna gången måste jag tänka mig för. Lunginflammation är väl inte till att leka med så dagen får gå i lugnt tempo. Lite aktivitet blandat med lite vila (även om jag är sjukt trött på att vila nu). Jag vill absolut inte få något återfall! Hostan är bra mycket bättre, febern är borta men smärtan i lungan är kvar liksom den jobbiga andningen. Stundvis känns det som att andas genom ett sugrör och då är det nog inte bra att man ökar på pulsen med aktivitet o dyl. Det får bli vikarie på kvällens valpkurs i Tygelsjö. Tänkte igår att jag skulle själv ta den om jag var feberfri idag men jag tänker om. Jag måste vara rädd om mig. Blir lite plockande och lite fortsättning på serien jag började på igår...

Hoppas du har samma goda känsla som jag denna regntunga tisdag. Önskar dig en trevlig dag. Kramiz.

Just det, höll på ju på att glömma...

När jag skulle mäta Stella om magen första gången tyckte hon det var fruktansvärt läskigt. Hon stod där och såg eländig ut när jag satte måttbandet runt magen. Så fort jag var klar fick hon en stor bit skinka. Nästa dag fick jag nästan dra fram henne från soffan, som hon krupit under, när jag kallade på henne. Hon visste vad som gällde. Jag lockade fram henne med skinka, mätte henne och hon fick extra mycket skinka. Dag 3 tog jag fram måttbandet och visade henne, utan att mäta, och så fick hon skinka, likadant dag 4. Dag 5 mätte jag henne och hon fick skinka. Idag när jag kallar på henne (alltid när hon ätit sin frukost) kommer hon gladeligen fram till mig, ställer upp sig så jag kan mäta och tar glatt emot sin skinka. Vad vill jag säga med detta budskapet???

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0