Livets vändningar.

Stella löper inte. Diskbänken syns inte för all disk som väntar på att få bli diskad. Köket är fullt av vattendunkar och mitt i allt får jag veta att en vän har det 100 gånger värre.

Det hela började i lördags kväll. Vi satt och såg på tv och jag blev sugen på ett glas vatten. Gick ut i köket och tog ett nydiskat glas från skåpet, fyllde på och drog en låååång suck. Skulle kunna skriva metervis med svordommar här men jag besparar dig från att läsa dem, du får tänka dem själv. Hojtade på D som drog en lika lång suck som jag. Inte nu igen!!! Vattnet var slut i brunnen och det som fyllde upp mitt glas var det sista på brunnens botten, dvs vatten blandat med slam. Det fick bli ett telefonsamtal till grannen och dit för att fylla  på dunkar med vatten.

 

Vi har egen brunn då vi bor ute på landet. Åh vad mysigt att bo som ni gör, säger många och visst kan jag hålla med, dock inte i alla situationer. Just detta är en sådan situation som gör att jag mer än gärna ibland skulle vilja bo i en lägenhet i stan med alla moderniteter. Går något sönder är det bara att lyfta luren till vaktmästaren som lagar och fixar.

Jag har egen vaktmästare, min älskade D, som är helt otrolig när det gäller att fixa saker. Om bilen går sönder är D och mixtrar och vips så funkar bilen igen (oftast). Han fixar allt och jag kan inte förstå hur han kan vara så otroligt händig.

 

Vi kan inte förstå varför vattnet tar slut i vår brunn gång på gång. Vi har bott i detta huset i 13 år och kanske haft problem med vattnet 1 gång/år men detta året har varit väldigt jobbigt då vattnet tar slut gång på gång. Vi har vår brunn som vi får vatten ifrån men vi har också en djupborrad brunn där vi kan pumpa upp vatten för att fylla på var dricksbrunn. Dock verkade inte pumpen fungera till den djupborrade brunnen då det inte kommer nytt vatten till dricksvattenbrunnen trots att vi trycker på knappen för överföring av vatten gång på gång. På sista tiden har det inte heller fungerat att trycka in knappen ibland. Om den pumpen hade gått sönder hade vi blivit åtskilliga 1000-lappar fattigare, behöver vi ju nu efter att för ett litet tag sedan bytt ut hela värmesystemet.

 

D har hållit på hela söndagen och måndagskvällen med att fundera ut varför djuppumpen inte fungerade. Till slut hittade han felet och på något vis kunde han laga det provisoriskt. Vatten började pumpas över till vår dricksvattenspump.

Detta kök har mött mig i 2 mornar nu och jag håller på att få spel på all denna disk. Jag hoppas innerligt att det nu finns tillräckligt med vatten så jag kan få diskat undan eländet. Det är skitjobbigt att ha ett så här rörig kök. Inte tala om de ofräscha toaletterna när man inte kan spola efter sig (häller vatten från hinkar). Men som sagt så verkar det som att vårt vattenproblem för tillfället är löst.

Inte sällan kommer en olycka ensam. Natten har varit hemsk, kunde inte somna och kunde inte sova. Låg där i sängen och vände och vred mig, tyckte det började klia över allt så jag tog en allergitablett. Sen fick jag ont överallt och tog en värktablett. Till slut måste jag ha lyckats att somna för jag vaknade av att min klocka ringde och det var dags för Adam att gå till skolan. Nu blev det dock ingen skola för honom då han mådde illa. Låg där och försökte somna om men då det var omöjligt steg jag upp.

 

Ut med hundarna och gav de frukost. Startade kaffekokaren då Tassimokapslarna var slut. Den puddrade och bar sig åt och kokte kaffet över hela diskbänken. Säger den också upp sitt arbete i detta huset? SUUUCK! Jag satte mig vid frukostbordet och bredde mig en god leverpastejmacka, som jag åt med god aptit. Var sugen på ytterligare en sådan macka, bredde smör på brödskivan och skulle ta leverpastej... DEN VAR JU MÖGLIG!!! Så god var den där första leverpastejmackan suck.

Gnäll, gnäll, gnäll... jag var så ledsen igår kväll över allt elände som är runt omkring oss för tillfället. Inget verkar gå vår väg, inte ens Stella som vägrar att börja löpa. Jag får plötsligt ett meddelande från en kär vän som gör mig otroligt ledsen men så arg på mig själv. Vad har JAG att gnälla över? Det finns faktiskt de som har det mycket värre. Jag kan ta tag i saker men den här vännen kan inte påverka sin situation överhuvudtaget. Vännens problem är fast, mitt är påverkbart. Vännen har rätt att gnälla, mitt är bara klagan. Skärp mig nu!!!

Färdiggnällt och dags att ta tag i disken. Önskar dig en trevlig tisdag. Kramiz.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0