Eviga väntan.

Denna eviga väntan verkar aldrig ta slut. Väntan på Stellas löp alltså. Dagarna går och hon verkar inte bry sig det minsta om att vi går här i väntans tider. Men idag!!!

Ja, i dag fick jag i alla fall ett lite tecken på att vi kommit ytterligare ett steg närmare löpet. Klinga och Stella busade runt och plötsligt skulle Klinga rida på Stella, en syssla de ägnar sig åt endast vid löp hos någon av dem. Jag har ännu inte känt på henne så jag vet inte om det faktiskt är så att hon är i löp i skrivande stund, det får dagen utvisa. Vi har i alla fall kommit ett steg närmare...

Låg i min säng i lugn och ro denna måndagsmorgon. Maken har gått till jobbet och sonen till skolan så jag är ensam hemma med hundarna. Bestämde mig för att ta en härlig morgonpromenad ute på stora ängen då jag läste att det snöade. Upp ur bingen, på med kläderna och ut mot stora ängen med ett gäng glatt skuttande hundar runt mina ben. De sprang före mig ut på ängen och då ser jag, ca 50 meter bort, grannen med sin kopplade schäfer ute på morgonrundan. Han/hon fick syn på mina hundar och stod still och blängde surt. Jahapp, det var den mysiga rundan. Gjorde en inkallning på ett gäng som var väldigt nyfikna på de där borta. De vände snabbt på klacken och vi gick tillbaka in i vår skog. Schäferägaren fortsatte att blänga medan jag knyckte stolt på nacken och lämnade ängen. Mina hundar behöver inte vara kopplade för de kommer på inkallning trots stor störning. Inne på vår tomt fortsatte buset som du ser på filmen ovan.

Snart kommer gäster så jag måste få in frukosten och röja bort värsta röran. Klinga kommer bli överlycklig då det är hennes son som kommer på besök. Önskar dig en trevlig måndag. Kramiz.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0