Mot hemmet.

Då bär det av mot hemmet igen efter att varit borta i hela 5 dagar. Det har varit underbara dagar samtidigt som hemlängtan har varit stor och svår. Dottern har nu blivit gift och vi ser fram emot nästa möte, var det nu blir. Hemlängtan har varit stor då hundarna är hemma men framför allt för Klinga och hennes valpar. Att sen en av valparna inte vill öka i vikt gör ju inte saken lättare.
Det är en av de svarta hanarna som bara går ner i vikt hela tiden medan syskonen ökar för fullt. Om jag har rätt för mig har han hittills tappat 30 gram, inte mycket för världen men om man bara väger 200-250 g är det som om jag skulle tappa halva mig själv i vikt. 

Det är oroligt och väldigt frustrerande att inte själv vara närvarande men jag har den bästa tänkbara hjälpen tack vare underbara vänner som inte lämnar uppsynen över valpbädden en enda sekund. De sitter där och övervakar timme ut och timme in, dygnet runt. 
Vi kom fram till att han inte har riktig koll på hur man diar.  Ligger bara och tuggar o snurrar runt. Han är pigg och aktiv men lär inte fått i sig speciellt mycket mat. Från igår kvällstödmatas han nu ofta med getmjölk på flaska och då suger han bra. Hjälparen upplever även att han suger bra när han diar nu men ändå ökar han inte i vikt. Mat får han absolut i sig. Vad är det som är fel? Han är pigg, först fram till spenarna och håller värmen. Varför ökar han inte i vikt???
Som du förstår tycker jag att det tar alldeles för lång tid att köra hem. Har knappt sovit i natt pga oro för valpen ch jag var uppe i ottan i morse för att packa ihop och städa så vi kunde ge oss av. Räknar med att vara hemma mellan 15-16 i eftermiddag.

Och alls dessa lastbilar, släp, husvagnar och ... Och hans moster som sinkar tiden!!!

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0