Jag har ingen pli på mina hundar!

Denna onsdag är ju ingen måndag så denna morgon var humöret på topp. Gårdagskvällen gjorde sitt till men det som gör dagens humör är ju den där vackra gula tingesten på en klarblå himmel. Välkommen tillbaka älskade sommar!!!

Som sagt, sol och värme är bästa medicinen för själen, i alla fall för min. Att vakna på morgonen och se solen utanför fönstret gör mig pigg och vaken med en enda gång. Att sen ta ut hundarna på en promenad gör morgonen ännu bättre. Annat är det en måndagsmorgon, då kan solen skina hur mycket den vill för den kan inte medicinera min dåliga måndagsjäl. Onsdagar kan.

 

Det blev lite ändrade planer denna dag. Vi åker på läkarbesöket för att sen åka hem. Skulle ju på besök med övernattning men då läkarbesöket lär dra ut på tiden tyckte vi inte att det var lönt med ett besök. Detta tar vi en annan dag och då en heldag istället.

 

Eftermiddagen kommer gå i solens tecken. Mys med hundarna i trädgården och kanske en tupplur på solstolen. Har inte planerat så långt men eftermiddagen blir nog en lugn eftermiddag.

Gårdagskvällen. Ja, det var som vanligt en helt underbar kurskväll i bästa tänkbara väder. Solen lyste och deltagarna var på topp. Vi tränade lite spår och följsamhet samt sitt kvar. Jag hamnade i en diskussion med en ganska ny deltagare ang det här med att ha PLI på sin hund. Hon ville ha pli på sin hund då den är av en sådan ras som behöver det. Jag anser att inga raser behöver mer pli än andra utan allt handlar om hur bra lärare man är för sin hund.

 

Men vad menas då med pli? Vi kom fram till att hon anser en sak och jag en annan.

 

För mig är pli att jämföra med en robot på en fabrik, du gör vad du blir tillsagd och stoppar hjärnan i byrålådan. För mig är pli en hund som ofta är rädd för sina flockmedlemmar och där glädjen är bortplockad.

Det här är ett stort ämne för mig och ett väldigt viktigt ämne. Det är ett känslosamt ämne och jag skulle kunna skriva till världens ände i detta ämne men jag ska försöka göra det kort. Dock vill jag när du läser att du tänker på att detta är MINA tankar och åsikter. Absolut inte vad som är rätt eller fel utan hur JAG känner och tänker. Ska försöka hålla mig kort men risken är ändå att det blir ganska långt :-)

Börjar med en liten film från mig och mina hundars morgonpromenad. Vi kan gå runt våra äger längs en åker som ligger i träda samt en åker med grödor. Givetvis vill man inte förstöra bondens grödor och för att passera där är det viktigt att man håller sig längs kanten intill vår egen skog. Detta har jag lärt våra hundar och det helt utan hårda ord, hårda tag eller belöningar. När de avvikigt från den lilla stig vi har gjort har jag kallat lätt och pekat inåt kanten. När de är på rätt plats får de veta det genom mina glada och lyckliga tillrop. Mer behövs inte om man har ett bra samarbete med sin/sina hundar. Ömsesidig respekt.

Allt handlar om inlärning. En hund är en hund och en människa är en människa. Vi är två helt olika arter och vi kan inte på något sätt kommunicera med hjälp av ord. Jag kan inte be en hund räkna till 10 om jag inte först lärt den vad räkna betyder. Säga ligg till en hund som aldrig lärt sig koppla ihop beteende med kommando/signal är helt lönlöst.

 

Allt handlar också om hur bra lärare hunden har. Är läraren otydlig är det svårt för hunden att lära och motivationen tryter. Är man en irriterad lärare blir hunden också irriterad. Hunden väljer då hellre att vara hund och att vara hund fungerar inte så bra i vårt samhälle.

 

Jag jämför hundens inlärning med ett litet barn som ska lära sig läsa och skriva. Vi börjar med barnet.

 

Jag sitter med barnet, har papper och krita framför mig, detsamma finns framför barnet. Jag skriver barnets namn med stora feta bokstäver. Barnet får fylla i mina bokstäver och sen börja härma på eget papper. Barnet har ingen aning om vad bokstäverna heter. Det lär ett beteende för att forma sitt namn på ett papper. Därefter får barnet lära vad var och en bokstav heter. Intresset för att lära mer vaknar och vi börjar forma mitt namn, pappas namn, djurens namn osv. Barnet lär sig fler och fler bokstäver.

 

Vi börjar rabbla alfabetet, både muntligt och skriftligt. Vi börjar forma små enkla ord som barnet själv får skriva med hjälp av sina bokstavskunskaper. Vi börjar med hjälp av de inlärda orden läsa och skriva små korta meningar, "jag heter monica" osv. Grunden för att kunna läsa och skriva är lagd och vi gör längre och mer avancerade meningar. Barnet har fått intresse för att skriva och läsa och därmed lagt grunden för all framtida kunskap i livet. Kan du inte läsa och skriva har du svårt för att ta dig någonstans.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, så här fungerar hundens inlärning! Du måste börja med att väcka motivationen för att samarbeta med dig, att vilja göra något tillsammans med dig. Om du inte får igång motivationen har hunden kul på egen hand, liksom barnet som inte får motivationen att börja skriva sitt namn på ett papper. All inlärning hos barn sker pö om pö och detsamma är det hos hunden. Du måste få motivationen, enkel kunskap, som sen utvecklas till mer avancerad och inspirerande kunskap.

Du kan inte sitta där med ett litet barn, utan papper och penna, och tala om för barnet att det ska rita ett A på pappret. Du berättar att ett A består av två streck och ett på mitten. Du ritar i luften mm men barnet lär ändå inte förstå hur ett A ser ut om det inte först fått lära sig beteendet (rita det) och sen fått en signal på det. Precis samma som våra hundar. Du kan inte säga sitt till en valp som aldrig fått lära sig beteendet och sen fått en signal påkopplat.

Vad har det här då med Pli att göra? Som jag tidigare skrev är pli ett väldigt hårt och obehagligt ord för mig. Jag tror inte att du säger att du har pli på ditt barn för att det kan läsa och skriva? Du säger att du har varit en god lärare som lyckats lära ditt barn denna kunskap. Du är stolt över vad du lyckats åstadkomma och över ditt barns nyvunna kunskap.

 

Jag har inte bra pli på mina hundar men jag är en bra lärare som lyckats lära mina hundar den kunskap jag önskar att de skulle ha. Vi har ett otroligt gott samarbete. Vi har kul tillsammans när vi tränar, leker eller bara finns i varandras närhet. Jag behöver nästan aldrig höja rösten och absolut aldrig ta tag i hundarna för att de ska lyssna på mig. Vi samarbetar och då visar man ömsesidig respekt för varandra. Mina hundar fungerar utmärkt i vårt mänskliga samhälle och det helt utan hårda ord och hårda tag. Markering och belöning på rätt plats skapar bra uppförande.

Over and out... Tack för mig :-)

 

Ha en bra onsdag. Kramiz

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0